Av: Gila
Jag var själv hos min son i minneslunden idag och kunde känna igen mig så i det du skrev. Min son valde att avsluta sitt liv i somras, så det är så färskt. Jag kan inte förstå att vi nu får besöka...
View ArticleAv: Anna
Va fint ni har gjort vid graven – jag är säker på att Linnéa känner det! Många varma kramar!!
View ArticleAv: Leena
Så fint hon har det, din Linnea. Att vänja sig att ens eget barn inte kommer att sitta där hon brukar… Svårt, men ändå går livet vidare och man vänjer sig, vänjer sig vid livet utan en av de mest...
View ArticleClik here to view.
Av: Sandra
Vad vackert skrivet Ludmilla! Linnéa är ju faktiskt inte där nere, bara hennes skal. Hennes själ/ande har ju gått vidare till en annan dimension men som ändå är nära… Svårt att förstå, jag vet, men det...
View ArticleAv: Tonårsmorsa / Fatou
Ja, livet är så märkligt. Det är smärtsamt, sorgligt, underligt och samtidigt vackert. Jag beklagar verkligen din smärta och glädjes med din glädje och lycka i livet. ♥
View ArticleAv: Ludmilla
Tack för era fina reflexioner! Särskilt Marie-Anne och Sandra! Jag har läst lite sådana böcker Sandra – tänkvärt!
View ArticleAv: Anonym
Hej Ludmilla! Jag visste inte riktigt vart jag skulle skriva, och jag hittade liksom ingen adress eelr nåt liknande så jag komenterar istället. Jag vet dock inte riktigt vad jag ska säga riktigt.. jag...
View ArticleAv: Ludmilla
Anonym: Tack för dina rader till mig. Det hjälper mig att få veta att det jag skriver faktiskt påverkar. Det är det som är meningen. Jag vill verkligen vara öppen med det som hände så att kanske det...
View ArticleAv: Julia Persson
Just nu sitter jag i min säng med laptopen i mitt knä. Mitt hjärta slår jättefort och jag har svårt att samla mina tankar. Det är ofattbart att jag för mindre än ett år sedan höll på att ta mitt liv....
View Article
